Foto: Shutterstock
I norra Sverige finns många platser där nya gruvor planeras. Flera av dessa ligger på mark som samer använder för renskötsel. Det har skapat konflikter om vem som får använda marken och vad som är viktigast – tradition eller utveckling.
I Sverige har samerna särskilda rättigheter till de områden där de har renar. Innan en gruva kan byggas måste staten undersöka om den kan skada renskötseln. Om risken är stor kan gruvan stoppas eller bli försenad. Det händer ofta att stora projekt inte får tillstånd, eftersom marken behövs för renarnas flyttvägar och betesområden.
De som vill öppna nya gruvor menar att reglerna är för hårda. Sverige har mycket av metaller som litium, nickel och koppar. Dessa behövs för batterier, elbilar och vindkraftverk. Gruvorna kan ge både jobb och råvaror som behövs för den gröna omställningen.
Samerna menar att renskötseln är en viktig del av deras kultur och identitet, inte bara ett arbete. Om marken tas av industrier, vägar och kraftledningar blir det svårt att fortsätta. De vill att staten skyddar deras rätt till marken, så att deras språk och traditioner kan leva vidare.
Omkring halva Sveriges yta används för renskötsel, så många nya projekt i norr påverkas. Frågan är svår. Vissa vill ändra lagarna så att fler gruvor kan byggas, eftersom mineralerna är enormt värdefulla och viktiga för landets framtid. Andra tycker att samernas rättigheter måste skyddas bättre.
Av Sveriges omkring 20 000 samer är det bara cirka 2 500 som arbetar aktivt med renskötsel. Det betyder att de flesta samer idag har andra yrken och bor i vanliga samhällen. Men för dem som fortfarande arbetar med renar är marken och flyttlederna avgörande, och renskötseln har stor betydelse för hela den samiska kulturen.
